|
Voit myös hakea sanastosta. |
|
Selaa sanastoa |
|
| A |
| Sanastossa on 22 määriteltyä sanaa tai termiä. |
| Sivuja: 1 |
| Affärsidkare | En person som sysselsätter andra eller som har fast verksamhetsplats som är öppen för allmänheten. FöPL- eller LföPL-försäkrad ägare eller ArPL-försäkrad delägare. Betraktas alltid som företagare.
|
| | |
| Aktiebolag | Ett aktiebolag är en separat juridisk person. Aktieägarna ansvarar inte personligen för bolagets skyldigheter. Se även Aktieinnehav. |
| | |
| Aktieinnehav | Enbart aktieinnehav gör inte en person till företagare beträffande arbetslöshetsskyddet utan man måste alltid arbeta på företaget. Redan ett innehav på 15 % i ett aktiebolag gör att en person som arbetar i ledande ställning i fråga om arbetslöshetsskydd betraktas som företagare. Företagare som äger mer än 50 % skall ta en FöPL- eller LföPL-försäkring och de som äger mindre en ArPL-försäkring. Om ägarandelen och rösträtten avviker från varandra, se Bestämmanderätt. |
| | |
| Alterneringsledighet | Bara en löntagare kan få ersättning för alterneringsledigheten. En företagare kan inte ta ut alterneringsledighet.
|
| | |
| Andelslag | Andelslagets medlemmar äger alla en lika stor andel av andelslaget. Ett andelslag har ingen styrelse utan sakerna avgörs på andelslagsstämmor. Därför betraktas varje medlem av ett andelslag som företagare, om det finns sex eller färre medlemmar (ägarandel över 15 % och ledande ställning) och om personen i fråga får heltidssysselsättning genom andelslaget. Om det finns sju eller flera medlemmar, är medlemmarnas innehav mindre än 15 %, och i detta fall betraktas alla medlemmar som löntagare beträffande arbetslöshetsskyddet. |
| | |
| Anslutning | Man ansluter sig till SYT-kassan genom en skriftlig ansökan, som är tillgänglig på kassan och även finns i broschyren och på kassans webbplats. Man kan även ansluta sig direkt via Internet under adress www.syt.fi. Samtidigt måste man utträda ur den förgående arbetslöshetskassan eller i ansökan ge SYT fullmakt att sköta saken. Man börjar samla in arbetslöshetsskydd från den dag då SYT har tagit emot medlemsansökan.
|
| | |
| Anställningsförhållande | Ett anställningsförhållande eller arbetsavtal avgör inte om man är företagare eller löntagare, se även Löntagare. Avslutandet av ett anställningsförhållande ger inte som sådant företagaren rätt till dagpenning, om han och hans familjemedlemmar inte samtidigt avstår från sin ägarandel i företaget. Se dock Produktionsskäl.
|
| | |
| Ansvarig bolagsman | En ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag måste alltid ta en FöPL- eller LföPL-försäkring, vilket betyder att han beträffande arbetslöshetsskyddet betraktas som företagare. Antalet ansvariga bolagsmän i kommanditbolaget har ingen betydelse. Se även Kommanditbolag och Bestämmanderätt.
|
| | |
| Arbetsinkomst | Den fastställda FöPL-arbetsinkomsten eller erlagda årliga ArPL-årslönen utgör det maximibelopp enligt vilket företagaren kan ta en försäkring hos SYT. FöPL- eller LföPL-arbetsinkomsten eller ArPL-lönen måste uppgå till minst 8 520 euro per år innan företagaren kan ta en arbetslöshetsförsäkring. För en FöPL-feller LföPL-försäkrad person är den kalkylmässiga FöPL- eller LföPL-arbetsinkomst som han har kommit överens om med försäkringsbolaget avgörande. För en ArPL-försäkrad person är den lön underställd pensionsförsäkring som i verkligheten har betalats avgörande. Dividender eller privatuttag inverkar inte på arbetsinkomsten, inte heller den i beskattningen fastställda förvärvsinkomsten.
|
| | |
| Arbetskraftsbyrå | En arbetslös företagare måste anmäla sig till arbetskraftsbyrån genast när han har blivit arbetslös. Från byrån får han ansökan om dagpenning, och till arbetskraftsbyrån lämnas samtidigt utredningar över avslutandet eller avbrytandet av företagsverksamheten. Därefter fattar byrån beslut om eventuell dagpenning, se även Arbetskraftspolitiskt utlåtande.
|
| | |
| Arbetskraftskommission | En nämnd som fungerar i samband med den lokala arbetskraftsbyrån. Fattar beslut om den arbetslösa företagarens rätt att få dagpenning, dvs. avgör om han alltjämt anses få sysselsättning på sitt företag. Arbetskraftskommissionens beslut binder SYT. Kassan måste fatta ett likadant beslut som kommissionen, men en medlem av SYT har rätt att överklaga kassans beslut.
|
| | |
| Arbetskraftspolitiskt utlåtande | Den lokala arbetskraftskommissionens beslut om dagpenning. Kassan måste enligt lagen följa det här beslutet. Observera att man inte separat kan överklaga arbetskraftskommissionens beslut, utan först arbetslöshetskassans beslut om dagpenning. |
| | |
| Arbetslös arbetssökande | En företagare betraktas som arbetslös arbetssökande först när han har anmält sig till arbetskraftsbyrån. För en medlem av SYT lönar det sig att göra det här genast när han har blivit arbetslös. Då börjar han få inkomstrelaterad dagpenning så tidigt som möjligt. |
| | |
| Arbetslöshetskassornas Samorganisation ( | Alla löntagar- och företagarkassor hör till TYJ. Organisationens uppgift är att främja kassornas arbete, göra förslag och ge utlåtanden för utveckling av socialskyddet för de arbetslösa samt att informera om allmänna frågor i anknytning till arbetslöshetsförmåner. |
| | |
| Arbetslöshetspension | Arbetslöshetspensionen är en pensionsform som småningom försvinner. Fram till 2008 kan personer som är födda 1949 eller tidigare få arbetslöshetspension, om de har fyllt 60 år och fått inkomstrelaterad dagpenning i 500 dagar. För löntagare ändras denna form av pension år 2009 till s.k. tilläggsdagar, som betalas av en löntagarkassa. Enligt nuvarande bestämmelser kommer företagare inte att ha motsvarande rätt, eftersom inga tilläggsdagar betalas för dem i en motsvarande situation. |
| | |
| Arbetsmarknadsstöd | FPA:s stöd som betalas enligt behov till en arbetslös person som inte har uppfyllt arbetsvillkoret och som därför inte får arbetslöshetsdagpenning. En kassamedlem som har fått inkomstrelaterad dagpenning i 500 dagar får arbetsmarknadsstöd utan behovsprövning under 180 dagar. Även efter detta kan en arbetslös person få arbetsmarknadsstöd enligt behovsprövning, vilket betyder att t.ex. makens och andra inkomster tas i beaktande. Personer som har fyllt 55 år kan få arbetsmarknadsstöd utan behovsprövning. Stödet uppgår högst till samma belopp som grunddagpenningen ( 23,91 euro 2007).
|
| | |
| Arbetsministeriet | Arbetsministeriet ansvarar för arbetskraftspolitiken och sådan lagstiftning som gäller arbetskraftstjänster. Ministeriet planerar och styr arbetskraftstjänsterna. Arbetskraftbyråerna bildar ministeriets lokala förvaltning. |
| | |
| Arbetsoförmåga | En kassamedlem som är helt arbetsoförmögen står inte till arbetsmarknadens förfogande och kan inte få arbetslöshetsdagpenning. Se även Insjuknande. En situation i vilken FPA redan har betalat sjukdagpenningens maximitid utgör dock ett undantag. Då kan SYT-kassan betala dagpenning, om ansökan om invalidpension är anhängig eller om ansökan har avslagits. Man måste även meddela försäkringsbolaget om betalningen av dagpenningen. En delinvalidpension avdras helt från dagpenningen. SYT ger mera information.
|
| | |
| Arbetsvillkor | En kassamedlem måste vara verksam som företagare i minst 24 månader innan han får rätt till arbetslöshetsskydd för företagare. För undantagen se Från löntagare till företagare, Efterskydd.
|
| | |
| ArPL-årslön | Se Arbetsinkomst. |
| | |
| Avbrott | Det är möjligt att avbryta företagsverksamheten. Då börjar man få dagpenning tidigast efter fyra månader + 7 dagar. Först måste man meddela skattemyndigheterna och försäkringsbolaget om avbrottet i verksamheten och av dem få specifika intyg. Sedan skall man gå till arbetskraftsbyrån, som skriftligt konstaterar att företagsverksamheten har avbrutits. Egen anmälan räcker aldrig! Under avbrottet får man inte underteckna avtal, ta emot beställningar, överlåta varor från lager eller skicka räkningar på företagets vägnar. Man kan alltså inte avsluta verksamhet som har inletts eller förbereda kommande verksamhet under avbrottstiden. Se även Säsongbetonad företagare, Företagare som jämställs med löntagare.
|
| | |
| Avbrott i företagarverksamheten | Ett avbrott i företagsverksamheten som varar lägre än ett år (frånvaro från den finska arbetsmarknaden utan giltig orsak) leder till att företagaren förlorar rätten till dagpenning och måste börja samla in den från början. Omständigheter som godkänns som orsaker till längre avbrott är bl.a. moderskaps- och vårdledighet, studier och långvarig sjukdom. Man kan samla in rätten till dagpenning under 48 månader före arbetslösheten, och i denna period måste ingå 24 månader av företagsverksamhet. Tiden under vilken rätten till dagpenning samlas in (=betraktelseperioden) kan av giltiga orsaker bli högst 11 år. I denna period ingår högst sju år av s.k. giltig frånvaro från arbetsmarknaden. SYT ger mera information. Se även På ledighet, På arbetsmarknaden.
|
| | |
|
|
Glossary V2.0 |
Ordlista
